Ungas medievanor, forsknings-och undersökningsresultat: Gör en sammanställning på minst 1 och max 3 sidor om ungas medievanor. Vad är de mest väntade och självklara och de mest oväntade resultaten i forskning/undersökningar om barn och unga på nätet? Vad visste du inte om? Vilka resultat eller företeelser blir du mest förvånad av? Vad anser du vara den största förändringen jämfört med när du var barn? Litteratur till uppgiften: Läs s. 3-50 i ”Unga och medier 2008. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier”; Lyssna på ” Barnaministeriet: Digital uppväxt;”; Läs s; 5-50 i Dunkels, Elza. Vad gör unga på nätet? Läs också ”Ett annat sätt att umgås – yngre tonåringar i virtuella gemenskaper” av Ann-Britt Enochsson. Sammanställningen ska innehålla referenser till de källor du använt.
Om litteraturen
Jag har tyvärr inte haft tillgång till barnaministeriets "Digital uppväxt", men jag ska redogöra för det intressanta i de andra. Medierådets rapport skiljer sig märkbart från de andra på tre sätt. Den är väldigt ny, vilket är väldigt viktigt för ett ämne som förändras så snabbt som internet och nätkulturer. Den behandlar inte bara nätgemenskaper, utan ungas relation till medier överhuvudtaget. Dessutom är den kvantitativ. Huvuvida kvantitativa rapporter kan säga mer eller mindre i den här frågan är inte det intressanta. Det intressanta är hur den plockar fram en annorlunda synvinkel när de två andra rapporterna är väldigt kvalitativt genomförda.'Vad gör unga på nätet?' och 'Ett annat sätt att umgås - yngre tonåringar i virtuella gemenskaper' ger snarare en blick över några enskilda ungdomar och ger ett par synsätt som just de kan bidra med. Med 'unga' syftas i forsättning personer mellan 12 och 16. Med 'barn' syftas personer mellan 9 och 12 år.
Om internetanvändningens omfattning
Internet är idag det medium som skapar flest unga högriskkonsumenter. Detta trots att det faktiskt är TV:n som är den det medium som är dominerande vid regelbunden användning. När 78 % av alla ungdomar tittar på TV varje dag är det bara 62 % av alla unga och låga 30 % av alla barn som använder internet dagligen. Det tyder på att TV kan vara mer av en slentrianmässig aktivitet än internet (Medierådet 2008).
Vad medierådets rapport missar att ta upp är att 8 % av unga är uppkopplade via sin mobiltelefon också, vilket ger dem möjlighet att vara uppkopplade dygnet runt. Undersökningen borde ha tagit upp ungas internetvanor över mobilen också för att se hur ofta och i hur hög utsträckning det sker. Skillnaden mellan mobil uppkoppling och fast uppkoppling över dator är att den mobila uppkopplingen på grund av sin natur samt eftersom den oftast kostar enligt tids- eller mängdpris ofta genererar tidsmässigt kortare användning av internet per tillfälle. Men på grund av sin natur är det mycket möjligt att besöken blir mycket mer frekventa (Medierådet 2008).
Om ungas preferenser
Vid datorn är det 73 % av unga som chattar, 72 % som lär sig saker, 65 % spelar och 13 % delar med sig av media de skapat. Det tyder på att nischande av aktiviteter är ovanligt. De flesta unga verkar använda datorn och internet till flera saker. Kanske gör de det vid olika tillfällen, men jag misstänker att mycket av datoranvändandet sker simultant, då det fortfarande bara är 18 % av de unga som är högkonsumenter (Medierådet 2008).
Användningen av dessa medium beror till mångt och mycket på ålder och kön. Pojkar har en stark övervikt när det gäller att spela dator- och konsollspel. Jag vill själv se det som en nätgemenskap, på grund av min bakgrund i e-sportande. Om man jämför grupperna barn och unga märker man att det är tre fritidssysselsättningar vars representation har dubblerats. Det handlar om "surfande och chattande", "träffa vänner över internet" och "lyssna på musik" (Där jag antar att musiken till vardags är förinspelad digital musik) (Medierådet 2008).
Om internet som socialt medium och unga
Vad som lockar barn och unga till internet idag är inte fascinationen av internet i sig. Internet är snarare ett medel än ett mål. Vad som lockar är de enorma kommunikationsmöjligheter som internet innebär. En del av charmen är att internet möjliggör kontaktknytande med vänner man redan känner utanför internet samtidigt som man kan få nya vänner. Genom att inte utge namn eller andra känsliga personuppgifter men ge tydliga ledtrådar om sin identitet kan anonymiteten och tryggheten behållas samtidigt som de som redan känner en har lätt att hitta ens användare (Enochsson 2005). Många nätgemenskaper gör det även enkelt för användaren att tillgängliggöra sina personliga intressen och annat som möjliggör hittandet av likasinnade (Dunkels 2005).
Det är inte så vanligt att man träffar vänner man träffat över internet utanför internet, bara 9 % gör det. Däremot råder det en ganska stor tillit till de kontakter man träffar utanför internet. 38 % av alla unga som träffar internetvänner utanför internet träffar dem ensamma första gången (Medierådet 2008). Det verkar inte bygga på ärlighet endast, då unga gärna väljer att visa upp en modifierad bild av sig själva på nätgemenskaper. De gillar oftast att de kan visa upp en annan bild av sig själva som de är mer nöjda med. Det gäller delvis informationen de ger ut om sig själva rörande sin personlighet, men det gäller också vilka foton de väljer att dela med sig av sig själva (Dunkels 2005).
Två möjliga avgörande faktorer för nätkulturernas genomslagskraft är dess oberoende av rum och dess praktiska skillnad jämfört med de kommunikationsverktyg vi använder utanför internet. Genom att vara oberoende av rum kan barn och unga fortsätta kommunicera med sina vänner trots sådant som sjukdom och regler för hur länge de får vara ute. Vanligt är att barn och unga som måste vara hemma tidigt fortsätter kommunicera med sina vänner hemifrån, tack vare internet. Internets praktiska skillnad gör att de barn och unga som utanför internet är tystlåtna eller blyga har lättare att komma till tals, vilket är en befrielse för många. Många barn känner också att det är lättare att vara trevlig över internet, samt att de upplever att andra är trevligare över internet (Enochsson 2005).
Rädslan för internet som många föräldrar har är uppblåst. Bilden av de farliga nätgemenskaperna som fungerar som en arena för grooming är en nidbild som inte lever upp till sitt rykte. Inte heller är det särskilt vanligt att barn och unga ljuger om sin identitet på nätgemenskaper, förutom att de flesta ger sken av att vara äldre än de faktiskt är (Enochsson 2005). Bilden av att vuxna bör kontrollera sitt barns vanor på internet, i synnerhet genom att själv närvara, är kontraproduktiv. Barn och unga har ofta svårt att interagera med föräldrar överhuvudtaget på internet (Dunkels 2005).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar