Identiteter och sociala relationer

Uppgiften var:

Gör en analys av hur ungas medverkan i nätgemenskaper påverkar ungas
identitetsskapande och sociala relationer. Hur du väljer att göra analysen är rätt
valfritt.

Mitt verk följer här:

Identiteter och sociala relationer

Metod

I uppgiften skulle man fördjupa sig i ungas identitetsskapande och sociala relationer. Då jag redan har erfarenhet av många nätgemenskaper samt bloggande valde jag att intervjua ett par år yngre personer. Personerna jag intervjuade var 15 eller 16 år gamla. När jag gjorde urvalet strävade jag inte efter att ge en representativ bild och ansträngde mig inte heller för att nå ett representativt urval. Inte heller sökte jag upp en speciell typ av personer, förutom att de var 15 eller 16 år och besökte nätgemenskaper. Totalt intervjuades fem personer. Av dessa av tre kvinnor och två män. Intervjuerna gavs under löftet att de skulle publiceras anonymt.


Intervjuerna gjordes som ostrukturerade samtal snarare än att följa en punktform. Att jag inte hade ett representativt urval och inte ställde samma frågor till alla är för att jag inte strävade efter att veta hur ungas internetvanor är generellt sätt. Snarare ville jag ta del av en djupare förståelse för ungas identitetsskapande i förhållande till internet. Mina frågor kretsade mycket kring feedbacken de fick på sina internetvanor, hur deras identitet påverkades av internet samt hur deras identitet var beroende på om de kommunicerade via internet eller utanför internet, d.v.s. om de var samma person på som utanför internet.

Feedback

Fyra av de fem personerna delade själva med sig av material på nätgemenskaper och bloggar. Alla fyra kände att de fick feedback på det material de delade med sig. En person anmärkte på att hon fick mer feedback på materialet hon la upp på facebook än den nätgemenskap som var speciellt utformad för delade av fotografier. Förutom att det var motiverande för henne var feedbacken även ett sätt att bli bättre på att fotografera. Hennes ambitioner att bli professionell fotograf var en del av anledningen att dela med sig av sina bilder på nätgemenskaper. En person anmärkte på att feedbacken kunde vara dålig också, om den var kritisk.

Hon: alltså, jag går in på facebook, sen har jag [fotografnätgemenskap] som är en sida där man visar sina bilder, sen har jag en blogg där jag visar mina foton också, håller även på med en hemsida till alla mina foton. eftersom jag vill bli fotograf, ska jag sätta ihop det så det blir en portfolio på hemsidan. så kan jag bara länka när jag vill ha jobb
Jag: Får du feedback på det du gör på internet?
Hon: Japp!
Jag: Hur påverkar det dig?
Hon: otroligt bra! jag menar, kritik jag får på bilder är bra för det hjälper mig förbättra och även fina kommentarer gör mig taggad
Tre av de fyra upplevde att feedbacken de fick inte påverkade deras identitet. Den var bra för dem för att den gjorde dem gladare (Och i ett fall hjälpte dem att öva upp en färdighet, se förra stycket), men deras identiteter utanför internet förblev opåverkade. En av dem svarade att eftersom han hade olika identiteter på och utanför internet kunde han låta sin identitet utanför internet förbli opåverkad av den feedback han fick på internet.
Jag: Tror du att feedbacken du får, som helhet, påverkar din identitet?
Han: nej, på internet är jag någon annan. Man är den person man vill vara i verkligeheten. Typ. Men jag blir inte någon annan när det gäller verkliga livet. om du förstår
Identitet

Tre av de fem personerna upplevde att de hade samma identitet på internet som utanför internet. En av de andra menade att det var lättare att visa upp en mer respektlös och elak sida av sig själv på internet då man inte kan se den andras ansikte när man talar med den. Personen kände själv att dennes personlighet blev annorlunda, särskilt i argumentationer.

Den andra personen som kände en skillnad mellan sin identitet på internet och utanför internet menade att man på vissa sätt var modigare och på vissa sätt med restriktiv i sitt agerande. Det som var mest utmärkande var ju hur restriktiv man var med vilka sidor av sig själv man visade upp. Samtidigt vågade man säga mer än man vågat säga utanför internet eftersom nätgemenskaper och chattande ger en unik möjlighet att formulera sig.
Jag: Hur skiljer sig din identitet på internet och din identitet utanför internet åt?
Han: Man visar bara sina bra sidor på internet. Jag liksom. Man väljer inte fula bilder på sig själv som man lägger ut. man tar dom bästa. När man chattar med folk tänker man innan man skriver. Man VÅGAR mer. betydligt mer
Jag: Vad är det man vågar på internet?
Han: Skriva meningar man inte vågar säga kanske. i verkliga livet

Han menade också att det fanns en bred konsensus om det här på internet. Att bara visa sina bästa sidor är något som ”alla gör” bland unga på nätgemenskaper.
En av de tre som svarade att de hade samma identitet på och utanför internet svarade att hennes deltagande i nätgemenskaper utvecklade hennes identitet. Det var inte bara feedbacken utan även kommunikationen som utvecklade hennes identitet.
jag har fått kontakt med en hel del av min familj som bor i [land] via facebook. så på ett sätt har jag fått tillbaka en del av min identitet . på min blogg kan jag utrycka mig och prata om vad jag känner, och få feedback - så där utvecklar jag min identitet med
Olika gemenskaper

Två av de fem jämförde olika typer av gemenskaper med varandra. En av dem noterade att hon använde facebook till samma saker som hon använde ett fotografcommunity. Det var praktiskt för att hon hade fler vänner där. En annan som hade bloggat men också slutat med det noterade att nätgemenskapen bilddagboken fungerade väldigt likt en blogg. 

Inga kommentarer:

Isak Gerson

Isak Gerson
Foto av Mathias Heinel

Om mig

Jag skriver egentligen på http://isakgerson.se/. Den här bloggen är tänkt som "överblivet".
Filosofi- och politikstuderande vid Lunds Universitet. Före detta student vid Katedralskolan Lund, Naturvetenskapliga programmet. Radikalliberalt kristen, fredshävdande, ekonomiskt högerorienterad, opragmatisk demokratihävdande, brinnande lobbyistisk, starkt immaterialrättskritisk, extremliberal pirat. 

Vilka rättigheter jag hävdar

Kopimi (från ”copy me”, kopiera mig). Å ena sidan ett imperativ, vars ursprung hänförts till dansande barns utrop. Å andra sidan beteckningen på en livshållning, animerad av lusten till att kopiera och kopieras.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.

Creepers och dylikt

MediaCreeper Creeper