Identiteter och sociala relationer

Uppgiften var:

Gör en analys av hur ungas medverkan i nätgemenskaper påverkar ungas
identitetsskapande och sociala relationer. Hur du väljer att göra analysen är rätt
valfritt.

Mitt verk följer här:

Identiteter och sociala relationer

Metod

I uppgiften skulle man fördjupa sig i ungas identitetsskapande och sociala relationer. Då jag redan har erfarenhet av många nätgemenskaper samt bloggande valde jag att intervjua ett par år yngre personer. Personerna jag intervjuade var 15 eller 16 år gamla. När jag gjorde urvalet strävade jag inte efter att ge en representativ bild och ansträngde mig inte heller för att nå ett representativt urval. Inte heller sökte jag upp en speciell typ av personer, förutom att de var 15 eller 16 år och besökte nätgemenskaper. Totalt intervjuades fem personer. Av dessa av tre kvinnor och två män. Intervjuerna gavs under löftet att de skulle publiceras anonymt.

Intervjuerna gjordes som ostrukturerade samtal snarare än att följa en punktform. Att jag inte hade ett representativt urval och inte ställde samma frågor till alla är för att jag inte strävade efter att veta hur ungas internetvanor är generellt sätt. Snarare ville jag ta del av en djupare förståelse för ungas identitetsskapande i förhållande till internet. Mina frågor kretsade mycket kring feedbacken de fick på sina internetvanor, hur deras identitet påverkades av internet samt hur deras identitet var beroende på om de kommunicerade via internet eller utanför internet, d.v.s. om de var samma person på som utanför internet.

Feedback

Fyra av de fem personerna delade själva med sig av material på nätgemenskaper och bloggar. Alla fyra kände att de fick feedback på det material de delade med sig. En person anmärkte på att hon fick mer feedback på materialet hon la upp på facebook än den nätgemenskap som var speciellt utformad för delade av fotografier. Förutom att det var motiverande för henne var feedbacken även ett sätt att bli bättre på att fotografera. Hennes ambitioner att bli professionell fotograf var en del av anledningen att dela med sig av sina bilder på nätgemenskaper. En person anmärkte på att feedbacken kunde vara dålig också, om den var kritisk.

Hon: alltså, jag går in på facebook, sen har jag [fotografnätgemenskap] som är en sida där man visar sina bilder, sen har jag en blogg där jag visar mina foton också, håller även på med en hemsida till alla mina foton. eftersom jag vill bli fotograf, ska jag sätta ihop det så det blir en portfolio på hemsidan. så kan jag bara länka när jag vill ha jobb
Jag: Får du feedback på det du gör på internet?
Hon: Japp!
Jag: Hur påverkar det dig?
Hon: otroligt bra! jag menar, kritik jag får på bilder är bra för det hjälper mig förbättra och även fina kommentarer gör mig taggad

Tre av de fyra upplevde att feedbacken de fick inte påverkade deras identitet. Den var bra för dem för att den gjorde dem gladare (Och i ett fall hjälpte dem att öva upp en färdighet, se förra stycket), men deras identiteter utanför internet förblev opåverkade. En av dem svarade att eftersom han hade olika identiteter på och utanför internet kunde han låta sin identitet utanför internet förbli opåverkad av den feedback han fick på internet.

Jag: Tror du att feedbacken du får, som helhet, påverkar din identitet?
Han: nej, på internet är jag någon annan. Man är den person man vill vara i verkligeheten. Typ. Men jag blir inte någon annan när det gäller verkliga livet. om du förstår

Identitet

Tre av de fem personerna upplevde att de hade samma identitet på internet som utanför internet. En av de andra menade att det var lättare att visa upp en mer respektlös och elak sida av sig själv på internet då man inte kan se den andras ansikte när man talar med den. Personen kände själv att dennes personlighet blev annorlunda, särskilt i argumentationer.

Den andra personen som kände en skillnad mellan sin identitet på internet och utanför internet menade att man på vissa sätt var modigare och på vissa sätt med restriktiv i sitt agerande. Det som var mest utmärkande var ju hur restriktiv man var med vilka sidor av sig själv man visade upp. Samtidigt vågade man säga mer än man vågat säga utanför internet eftersom nätgemenskaper och chattande ger en unik möjlighet att formulera sig.

Jag: Hur skiljer sig din identitet på internet och din identitet utanför internet åt?
Han: Man visar bara sina bra sidor på internet. Jag liksom. Man väljer inte fula bilder på sig själv som man lägger ut. man tar dom bästa. När man chattar med folk tänker man innan man skriver. Man VÅGAR mer. betydligt mer
Jag: Vad är det man vågar på internet?
Han: Skriva meningar man inte vågar säga kanske. i verkliga livet

Han menade också att det fanns en bred konsensus om det här på internet. Att bara visa sina bästa sidor är något som ”alla gör” bland unga på nätgemenskaper.
En av de tre som svarade att de hade samma identitet på och utanför internet svarade att hennes deltagande i nätgemenskaper utvecklade hennes identitet. Det var inte bara feedbacken utan även kommunikationen som utvecklade hennes identitet.

jag har fått kontakt med en hel del av min familj som bor i [land] via facebook. så på ett sätt har jag fått tillbaka en del av min identitet . på min blogg kan jag utrycka mig och prata om vad jag känner, och få feedback - så där utvecklar jag min identitet med

Olika gemenskaper

Två av de fem jämförde olika typer av gemenskaper med varandra. En av dem noterade att hon använde facebook till samma saker som hon använde ett fotografcommunity. Det var praktiskt för att hon hade fler vänner där. En annan som hade bloggat men också slutat med det noterade att nätgemenskapen bilddagboken fungerade väldigt likt en blogg. 

Tema: Livet på nätet 1c

Ungas medievanor, forsknings-och undersökningsresultat: Gör en sammanställning på minst 1 och max 3 sidor om ungas medievanor. Vad är de mest väntade och självklara och de mest oväntade resultaten i forskning/undersökningar om barn och unga på nätet? Vad visste du inte om? Vilka resultat eller företeelser blir du mest förvånad av? Vad anser du vara den största förändringen jämfört med när du var barn? Litteratur till uppgiften: Läs s. 3-50 i ”Unga och medier 2008. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier”; Lyssna på ” Barnaministeriet: Digital uppväxt;”; Läs s; 5-50 i Dunkels, Elza. Vad gör unga på nätet? Läs också ”Ett annat sätt att umgås – yngre tonåringar i virtuella gemenskaper” av Ann-Britt Enochsson. Sammanställningen ska innehålla referenser till de källor du använt.

Om litteraturen

Jag har tyvärr inte haft tillgång till barnaministeriets "Digital uppväxt", men jag ska redogöra för det intressanta i de andra. Medierådets rapport skiljer sig märkbart från de andra på tre sätt. Den är väldigt ny, vilket är väldigt viktigt för ett ämne som förändras så snabbt som internet och nätkulturer. Den behandlar inte bara nätgemenskaper, utan ungas relation till medier överhuvudtaget. Dessutom är den kvantitativ. Huvuvida kvantitativa rapporter kan säga mer eller mindre i den här frågan är inte det intressanta. Det intressanta är hur den plockar fram en annorlunda synvinkel när de två andra rapporterna är väldigt kvalitativt genomförda.'Vad gör unga på nätet?' och 'Ett annat sätt att umgås - yngre tonåringar i virtuella gemenskaper' ger snarare en blick över några enskilda ungdomar och ger ett par synsätt som just de kan bidra med. Med 'unga' syftas i forsättning personer mellan 12 och 16. Med 'barn' syftas personer mellan 9 och 12 år.

Om internetanvändningens omfattning

Internet är idag det medium som skapar flest unga högriskkonsumenter. Detta trots att det faktiskt är TV:n som är den det medium som är dominerande vid regelbunden användning. När 78 % av alla ungdomar tittar på TV varje dag är det bara 62 % av alla unga och låga 30 % av alla barn som använder internet dagligen. Det tyder på att TV kan vara mer av en slentrianmässig aktivitet än internet (Medierådet 2008).

Vad medierådets rapport missar att ta upp är att 8 % av unga är uppkopplade via sin mobiltelefon också, vilket ger dem möjlighet att vara uppkopplade dygnet runt. Undersökningen borde ha tagit upp ungas internetvanor över mobilen också för att se hur ofta och i hur hög utsträckning det sker. Skillnaden mellan mobil uppkoppling och fast uppkoppling över dator är att den mobila uppkopplingen på grund av sin natur samt eftersom den oftast kostar enligt tids- eller mängdpris ofta genererar tidsmässigt kortare användning av internet per tillfälle. Men på grund av sin natur är det mycket möjligt att besöken blir mycket mer frekventa (Medierådet 2008).

Om ungas preferenser

Vid datorn är det 73 % av unga som chattar, 72 % som lär sig saker, 65 % spelar och 13 % delar med sig av media de skapat. Det tyder på att nischande av aktiviteter är ovanligt. De flesta unga verkar använda datorn och internet till flera saker. Kanske gör de det vid olika tillfällen, men jag misstänker att mycket av datoranvändandet sker simultant, då det fortfarande bara är 18 % av de unga som är högkonsumenter (Medierådet 2008).

Användningen av dessa medium beror till mångt och mycket på ålder och kön. Pojkar har en stark övervikt när det gäller att spela dator- och konsollspel. Jag vill själv se det som en nätgemenskap, på grund av min bakgrund i e-sportande. Om man jämför grupperna barn och unga märker man att det är tre fritidssysselsättningar vars representation har dubblerats. Det handlar om "surfande och chattande", "träffa vänner över internet" och "lyssna på musik" (Där jag antar att musiken till vardags är förinspelad digital musik) (Medierådet 2008).

Om internet som socialt medium och unga

Vad som lockar barn och unga till internet idag är inte fascinationen av internet i sig. Internet är snarare ett medel än ett mål. Vad som lockar är de enorma kommunikationsmöjligheter som internet innebär. En del av charmen är att internet möjliggör kontaktknytande med vänner man redan känner utanför internet samtidigt som man kan få nya vänner. Genom att inte utge namn eller andra känsliga personuppgifter men ge tydliga ledtrådar om sin identitet kan anonymiteten och tryggheten behållas samtidigt som de som redan känner en har lätt att hitta ens användare (Enochsson 2005). Många nätgemenskaper gör det även enkelt för användaren att tillgängliggöra sina personliga intressen och annat som möjliggör hittandet av likasinnade (Dunkels 2005).

Det är inte så vanligt att man träffar vänner man träffat över internet utanför internet, bara 9 % gör det. Däremot råder det en ganska stor tillit till de kontakter man träffar utanför internet. 38 % av alla unga som träffar internetvänner utanför internet träffar dem ensamma första gången (Medierådet 2008). Det verkar inte bygga på ärlighet endast, då unga gärna väljer att visa upp en modifierad bild av sig själva på nätgemenskaper. De gillar oftast att de kan visa upp en annan bild av sig själva som de är mer nöjda med. Det gäller delvis informationen de ger ut om sig själva rörande sin personlighet, men det gäller också vilka foton de väljer att dela med sig av sig själva (Dunkels 2005).

Två möjliga avgörande faktorer för nätkulturernas genomslagskraft är dess oberoende av rum och dess praktiska skillnad jämfört med de kommunikationsverktyg vi använder utanför internet. Genom att vara oberoende av rum kan barn och unga fortsätta kommunicera med sina vänner trots sådant som sjukdom och regler för hur länge de får vara ute. Vanligt är att barn och unga som måste vara hemma tidigt fortsätter kommunicera med sina vänner hemifrån, tack vare internet. Internets praktiska skillnad gör att de barn och unga som utanför internet är tystlåtna eller blyga har lättare att komma till tals, vilket är en befrielse för många. Många barn känner också att det är lättare att vara trevlig över internet, samt att de upplever att andra är trevligare över internet (Enochsson 2005).

Rädslan för internet som många föräldrar har är uppblåst. Bilden av de farliga nätgemenskaperna som fungerar som en arena för grooming är en nidbild som inte lever upp till sitt rykte. Inte heller är det särskilt vanligt att barn och unga ljuger om sin identitet på nätgemenskaper, förutom att de flesta ger sken av att vara äldre än de faktiskt är (Enochsson 2005). Bilden av att vuxna bör kontrollera sitt barns vanor på internet, i synnerhet genom att själv närvara, är kontraproduktiv. Barn och unga har ofta svårt att interagera med föräldrar överhuvudtaget på internet (Dunkels 2005).

Tema: Livet på Nätet 1a

Fundera över och skriv ner din tankar och funderingar kring kursen. Använd max en sida och skriv om dina förkunskaper, din användning, dina tankar och funderingar kring kursen.

Mina förkunskaper

Jag bedömer mitt inifrånperspektiv på nätkulturer vara stort. Jag är själv uppväxt med en närhet till datorer, och därmed internet sedan barnsben. Jag kan bedöma min egen utveckling från barnvänliga sociala communities som Hamsterpaj och Lunarstorm till dagens sociala medier med facebook och twitter. Jag har också fått ta del av hur internetdiskussionsforum flyttades från den äldre typen av forum till bloggar.

Under mina senare år har arbetat närmre och närmre internet, och särskilt delar av internet som är till för informationsspridning, kommunikation och sociala funktioner. Genom mitt politiska engagemang har jag fått lära mig att använda internet för att föra diskussioner. Då jag sysslat med mycket politik kring internets öppenhet och andra informationsfrågor har jag också arbetat mycket i interntbaserade kluster (arbetsgrupper).

Mitt bloggande har nu pågått i cirka ett och ett halvt år. Jag har haft en anonym blogg utan något speciellt ämne, en personlig blogg med namn där jag skrev om framför allt politik - men även filosofi, teknik och kultur - som jag fortfarande använder(http://isakgerson.blogspot.com/), och en blogg på min nuvarande hemsida som används för mer djupgående politiska artiklar, med fokus på debatt (http://isakgerson.se/).

Min användning

Jag använder internet nästan hela tiden i mitt liv. Jag är nästan alltid uppkopplad via min mobil eller netbook när jag inte är hemma. Jag arbetar och pluggar nästan uteslutande via datorn. Datorn utgör också en stor del av mitt sociala liv via sociala medier såväl som chattklienter. Internet är för mig ett utmärkt verktyg för att mätta mitt behov av att diskutera de många idéer jag har samt att ta del av andras. Som kulturintresserad är det ett utmärkt sätt för mig att ständigt hitta ny kultur. Det är också ett utmärkt sätt att hålla kontakten med det kontaktnät jag har som är utspritt över avstånd jag inte kan resa särskilt ofta.

Mina tankar och funderingar kring kursen

Att jag påverkas av internet är inte svårt att förstå, då jag lever ett liv där internet är en väldigt inkorporerad del. Som jag sa i första stycket har jag ett bra inifrånperspektiv på hur det påverkar mig. Men det räcker inte för mig. Jag vill veta hur internet påverkar andras liv, och hur det kan komma att påverka andras liv. Jag vill veta mer om de effekter som hänt mig som jag inte själv kan se. Här tror jag att vetenskapen kan hjälpa mig. Jag vill också lära mig mer om andra människors inställning till internet. Här tror jag att mina kurskamrater kan hjälpa mig.

Det är i mina ögon viktigt att mer pengar läggs på att kartlägga hur internet påverkar oss i livet. Det är ofrånkomligt att internet kommer att fortsätta bli en större och större del av människors liv. Det hade varit enfaldigt att begränsa forskning till att gälla livet utanför internet. Snarare bör man kompensera för den forskning som inte finns om människors relation till internet.

Nätkulturer

Jag kommer att använda den här bloggen som en del av mitt deltagande i kursen nätkulturer på Uppsala Universitet. En kurs jag har höga förväntningar på och rekommenderar andra att läsa. Alla inlägg på ämnet hamnar under taggen natkulturer. Härnäst kommer mina första uppgifter på kursen. Vi kommer även att skriva en gemensam blogg, där min huvudsakliga kursredovisning kommer att ta plats. Läs där istället.