Idag hittade jag tre väldigt bra texter som alla försvarar några av de liberala idéer jag har.
Vår piratparlamentariker under Lissabonfördraget
Amelia Andersdotter skriver om patent, läkemedelspatent till och med. Frågan om det liberala i eller i avskaffande av immaterialrätter (Patentlagstiftning, upphovsrätt, varumärkesskydd o.s.v.) är ganska vilt diskuterat. Jag anser personligen att minskade immaterialrätter är ett måste för att uppnå en friare marknad. En friare immaterialmarknad är alltså första steget mot den marknad som liberal ekonomi strävar efter.
LUFs
Jakob Nyström försvarar marknadsekonomins fördelar på Second Opinion där han kritiserar en förvirrar vänsterbohems känslomässiga utfall mot liberalismen i DN Kultur. Han skriver t.ex:
"[Citat från Aase Berg, journalisten på DN Kultur]"Jag är alltså utestängd från den makt som bestämmer hur min och mina barns tillvaro ska gestalta sig."
Helt fel. Snarare är marknadsekonomin och kapitalismen det mest effektiva systemet för delaktighet. Där är det konsumenterna som efterfrågar varor, och producenterna måste rätta sig efter detta. Kapitalet styrs till de företag som förväntas skapa värden i framtiden, inte till de som gjorde det i det förgångna. Människor kan välja att investera sina pengar på många olika sätt och se dem växa. Aldrig har vi haft så stor möjlighet att skapa vår egen och våra barns framtid.
Om Aase Berg hellre vill stoppa sina besparingar i madrassen får hon göra det. Hon väljer själv hur mycket, och vad, hon komsumerar."
Och han har helt rätt. Det är denna poäng Aase Berg och många andra socialister missat.
Slutligen skriver den siste folkpartistiska liberalen (För att parafrasera
hollywood)
Camilla Lindberg om om Eberhard-liberalism. Om hur staten inte ska vara föräldrar till föräldrarna. Hur staten inte ska "rekommendera vilka böcker vi ska läsa, vilken musik vi ska lyssna till och kanske till och med rekommendera hur många skivor bröd vi ska äta?". Jag är stark motståndare till repressiv lagstiftning generellt sett. Just eftersom det har gått till överdrift.
På min före detta närbutik, och även många andra, har man infört 18-årsgräns med legitimationskrav på tändstickor. Inte ens är det av rökningsanledningar (Vilket ändå brukar vara en vanlig skenanledning), det är för att unga inte ska bränna upp saker. Två frågor ställs:
1. Jag, som har eget boende, egen ekonomi och ska studera på universitetet. Jag anförtros inte med tändstickor. Är det verkligen på riktigt?
2. Tror folk verkligen att tändstickor är särskilt viktigt för att anlägga bränder? Eld kan man lätt få på annat sätt, och tändstickor räcker knappast för att starta en riktig brand. Däremot hade jag köpt t.ex. tidningar, tändvätska, hårspray eller bara följa recept för en
hemmagjord bomb. Förbjud inte medlen, motverka orsaken!