Säg det som ett mantra

EDIT: Jag vet inte hur jag fick för mig att artikeln var nypublicerad. Det var ett misstag. Den är gammal, men fortfarande viktig.

Nu kommer det igen. ACTA får sekretessbeläggas för att det är ett handelsavtal. Det är praxis att göra det så vi skiter i kritiken. Här skriver näringsutskottet:

"Att innehållet i ACTA-förhandlingarna är hemligt har sin grund i den praxis som finns för handelsavtal. Parterna i förhandlingar om handelsavtal åtar sig normalt att inte röja information om innehållet i förhandlingarna innan parterna kommit överens om att så kan ske. I normalfallet offentliggörs innehållet först i ett slutskede av förhandlingarna. Också ACTA-förhandlingarna inleddes under förutsättningen att parterna inte får röja innehållet i förhandlingsdokument. 

Enligt 2 kap. 1 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess för uppgift som angår Sveriges förbindelse med bl.a. annan stat om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. Om en förhandlingspart önskar att innehållet i en internationell förhandling hålls hemligt, måste en prövning göras av om ett röjande av uppgifter om innehållet skulle skada Sveriges förbindelser med det landet."

Jag säger det igen. ACTA är inget handelsavtal. ACTA är ett avtal om harmonisering av lagstiftning. Det är inget handelsavtal. Jag försöker med Erik Josefssons taktik. Det här är ett handelsavtal om bananer. Det är 2.5 sidor avtal, läs det gärna. Det listar lite bananpriser vid olika tider och lite regler för handeln. Här är ett avtal som förväntas vara mer eller mindre identiskt med ACTA. Man ser tydliga "ska"-satser kring lagstiftning och upprätthållandet av upphovsrätt redan i 2.1 här och här. Ett av tre kapitel handlar om "Enforcement of Intellectual Property Rights". Hur pass vanligt tror ni att det är att den typen av lagstiftning finns med i handelsavtal? Kan ni hitta någon motsvarighet till den lagstiftningen i bananavtalet?

Så, eftersom ACTA-kramarna upp till riksdagsnivå systematiskt upprepar lögnerna kring ACTA, lär dig att säga sanningen som ett mantra. ACTA är inte ett handelsavtal.

Länkkärlek

Grundtanken med det här inlägget var lite vanlig länkkärlek. Jag tänkte länka och citera Jimmy Callins bloggpost om Piratpartiets visioner, om att vi vill "värna om människors personliga frihet ur ett informationspolitiskt perspektiv". Jag tänkte länka Gustav Nipes bloggserie "Scribo, ergo sum" (mitt namn på serien) del ett, två och tre hittils och juristeNs bloggserie om InfoSoc-direktivet del ett, två och tre. Under tiden då jag läste min kurs i immaterialrätt blev InfoSoc lite av ett hatbegrepp (Särskilt under kopieringsskydds- och historiedelen), men vi gick aldrig in så här djupgående. Jag ser fram emot fler delar av båda.

Tyvärr blev det bara önsketänkande. Mina planer föll samman när jag besökte Magnus Anderssons blogg och upptäckte att nollvisionspolitikerna har lagt ytterligare ett förslag. Det resulterade i "Arbetsmiljöverkets Nollvision"

Den som har rent mjöl i påsen har inga makthavare att dokumentera

Angående den senaste polisskandalen med Jesper Nilsson som huvudperson som utspelade sig på gatan har väckt många intressanta reaktioner. Planka.nu diskuterar ändamålsglidning och talar om "inre tullstationer" och talar även om huruvida civilpoliser bör arbeta som tullkontrollanter för privata företag.

Extraarbetar polisen som skattefinansierade biljettkontrollanter så är det en märklig nytolkning av deras uppdrag. Är det fritt fram för företag att anlita poliser för att säkra intäkter vid olika arrangemang? Eller kanske en polis som står i butiken och håller ordning?

Ännu intressantare är Gustav Nipes parallell till datalagringsdirektivet, när han skriver:

Bloggen är dock helt övertygad om att de flesta anställda inom polisen är goda medborgare, däremot finns det också svin. Dessa svin kommer att gång på gång att missbruka sina positioner. Att implementera lagstiftning som datalagringsdirektivet är sinnessjukt. Med datalagringen på plats finns det inget stopp för hur mycket mer missbruk som kommer att ske. Att vägra implementera datalagringsdirektivet är det enda möjliga.

Passande nog har Henrik Alexandersson skrivit en guide till hur man klarar sig bäst i ett samhälle där polisen ständigt tolkar lagar godtyckligt för att få så stora befogenheter som möjligt till att inkräkta i ditt privatliv. Den behandlar punkt för punkt vad du ska göra vid husrannsakan med bra förklaringar om tillvägagångssätt och dina rättigheter. Allt från att kräva polislegitimation och dokumentera polisens arbete till att överklaga.

Tema: Livet på nätet 1c

Ungas medievanor, forsknings-och undersökningsresultat: Gör en sammanställning på minst 1 och max 3 sidor om ungas medievanor. Vad är de mest väntade och självklara och de mest oväntade resultaten i forskning/undersökningar om barn och unga på nätet? Vad visste du inte om? Vilka resultat eller företeelser blir du mest förvånad av? Vad anser du vara den största förändringen jämfört med när du var barn? Litteratur till uppgiften: Läs s. 3-50 i ”Unga och medier 2008. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier”; Lyssna på ” Barnaministeriet: Digital uppväxt;”; Läs s; 5-50 i Dunkels, Elza. Vad gör unga på nätet? Läs också ”Ett annat sätt att umgås – yngre tonåringar i virtuella gemenskaper” av Ann-Britt Enochsson. Sammanställningen ska innehålla referenser till de källor du använt.



Om litteraturen

Jag har tyvärr inte haft tillgång till barnaministeriets "Digital uppväxt", men jag ska redogöra för det intressanta i de andra. Medierådets rapport skiljer sig märkbart från de andra på tre sätt. Den är väldigt ny, vilket är väldigt viktigt för ett ämne som förändras så snabbt som internet och nätkulturer. Den behandlar inte bara nätgemenskaper, utan ungas relation till medier överhuvudtaget. Dessutom är den kvantitativ. Huvuvida kvantitativa rapporter kan säga mer eller mindre i den här frågan är inte det intressanta. Det intressanta är hur den plockar fram en annorlunda synvinkel när de två andra rapporterna är väldigt kvalitativt genomförda.'Vad gör unga på nätet?' och 'Ett annat sätt att umgås - yngre tonåringar i virtuella gemenskaper' ger snarare en blick över några enskilda ungdomar och ger ett par synsätt som just de kan bidra med. Med 'unga' syftas i forsättning personer mellan 12 och 16. Med 'barn' syftas personer mellan 9 och 12 år.

Om internetanvändningens omfattning

Internet är idag det medium som skapar flest unga högriskkonsumenter. Detta trots att det faktiskt är TV:n som är den det medium som är dominerande vid regelbunden användning. När 78 % av alla ungdomar tittar på TV varje dag är det bara 62 % av alla unga och låga 30 % av alla barn som använder internet dagligen. Det tyder på att TV kan vara mer av en slentrianmässig aktivitet än internet (Medierådet 2008).

Vad medierådets rapport missar att ta upp är att 8 % av unga är uppkopplade via sin mobiltelefon också, vilket ger dem möjlighet att vara uppkopplade dygnet runt. Undersökningen borde ha tagit upp ungas internetvanor över mobilen också för att se hur ofta och i hur hög utsträckning det sker. Skillnaden mellan mobil uppkoppling och fast uppkoppling över dator är att den mobila uppkopplingen på grund av sin natur samt eftersom den oftast kostar enligt tids- eller mängdpris ofta genererar tidsmässigt kortare användning av internet per tillfälle. Men på grund av sin natur är det mycket möjligt att besöken blir mycket mer frekventa (Medierådet 2008).

Om ungas preferenser

Vid datorn är det 73 % av unga som chattar, 72 % som lär sig saker, 65 % spelar och 13 % delar med sig av media de skapat. Det tyder på att nischande av aktiviteter är ovanligt. De flesta unga verkar använda datorn och internet till flera saker. Kanske gör de det vid olika tillfällen, men jag misstänker att mycket av datoranvändandet sker simultant, då det fortfarande bara är 18 % av de unga som är högkonsumenter (Medierådet 2008).

Användningen av dessa medium beror till mångt och mycket på ålder och kön. Pojkar har en stark övervikt när det gäller att spela dator- och konsollspel. Jag vill själv se det som en nätgemenskap, på grund av min bakgrund i e-sportande. Om man jämför grupperna barn och unga märker man att det är tre fritidssysselsättningar vars representation har dubblerats. Det handlar om "surfande och chattande", "träffa vänner över internet" och "lyssna på musik" (Där jag antar att musiken till vardags är förinspelad digital musik) (Medierådet 2008).

Om internet som socialt medium och unga

Vad som lockar barn och unga till internet idag är inte fascinationen av internet i sig. Internet är snarare ett medel än ett mål. Vad som lockar är de enorma kommunikationsmöjligheter som internet innebär. En del av charmen är att internet möjliggör kontaktknytande med vänner man redan känner utanför internet samtidigt som man kan få nya vänner. Genom att inte utge namn eller andra känsliga personuppgifter men ge tydliga ledtrådar om sin identitet kan anonymiteten och tryggheten behållas samtidigt som de som redan känner en har lätt att hitta ens användare (Enochsson 2005). Många nätgemenskaper gör det även enkelt för användaren att tillgängliggöra sina personliga intressen och annat som möjliggör hittandet av likasinnade (Dunkels 2005).

Det är inte så vanligt att man träffar vänner man träffat över internet utanför internet, bara 9 % gör det. Däremot råder det en ganska stor tillit till de kontakter man träffar utanför internet. 38 % av alla unga som träffar internetvänner utanför internet träffar dem ensamma första gången (Medierådet 2008). Det verkar inte bygga på ärlighet endast, då unga gärna väljer att visa upp en modifierad bild av sig själva på nätgemenskaper. De gillar oftast att de kan visa upp en annan bild av sig själva som de är mer nöjda med. Det gäller delvis informationen de ger ut om sig själva rörande sin personlighet, men det gäller också vilka foton de väljer att dela med sig av sig själva (Dunkels 2005).

Två möjliga avgörande faktorer för nätkulturernas genomslagskraft är dess oberoende av rum och dess praktiska skillnad jämfört med de kommunikationsverktyg vi använder utanför internet. Genom att vara oberoende av rum kan barn och unga fortsätta kommunicera med sina vänner trots sådant som sjukdom och regler för hur länge de får vara ute. Vanligt är att barn och unga som måste vara hemma tidigt fortsätter kommunicera med sina vänner hemifrån, tack vare internet. Internets praktiska skillnad gör att de barn och unga som utanför internet är tystlåtna eller blyga har lättare att komma till tals, vilket är en befrielse för många. Många barn känner också att det är lättare att vara trevlig över internet, samt att de upplever att andra är trevligare över internet (Enochsson 2005).

Rädslan för internet som många föräldrar har är uppblåst. Bilden av de farliga nätgemenskaperna som fungerar som en arena för grooming är en nidbild som inte lever upp till sitt rykte. Inte heller är det särskilt vanligt att barn och unga ljuger om sin identitet på nätgemenskaper, förutom att de flesta ger sken av att vara äldre än de faktiskt är (Enochsson 2005). Bilden av att vuxna bör kontrollera sitt barns vanor på internet, i synnerhet genom att själv närvara, är kontraproduktiv. Barn och unga har ofta svårt att interagera med föräldrar överhuvudtaget på internet (Dunkels 2005).

Tema: Livet på Nätet 1a

Fundera över och skriv ner din tankar och funderingar kring kursen. Använd max en sida och skriv om dina förkunskaper, din användning, dina tankar och funderingar kring kursen.


Mina förkunskaper

Jag bedömer mitt inifrånperspektiv på nätkulturer vara stort. Jag är själv uppväxt med en närhet till datorer, och därmed internet sedan barnsben. Jag kan bedöma min egen utveckling från barnvänliga sociala communities som Hamsterpaj och Lunarstorm till dagens sociala medier med facebook och twitter. Jag har också fått ta del av hur internetdiskussionsforum flyttades från den äldre typen av forum till bloggar.

Under mina senare år har arbetat närmre och närmre internet, och särskilt delar av internet som är till för informationsspridning, kommunikation och sociala funktioner. Genom mitt politiska engagemang har jag fått lära mig att använda internet för att föra diskussioner. Då jag sysslat med mycket politik kring internets öppenhet och andra informationsfrågor har jag också arbetat mycket i interntbaserade kluster (arbetsgrupper).

Mitt bloggande har nu pågått i cirka ett och ett halvt år. Jag har haft en anonym blogg utan något speciellt ämne, en personlig blogg med namn där jag skrev om framför allt politik - men även filosofi, teknik och kultur - som jag fortfarande använder(http://isakgerson.blogspot.com/), och en blogg på min nuvarande hemsida som används för mer djupgående politiska artiklar, med fokus på debatt (http://isakgerson.se/).

Min användning

Jag använder internet nästan hela tiden i mitt liv. Jag är nästan alltid uppkopplad via min mobil eller netbook när jag inte är hemma. Jag arbetar och pluggar nästan uteslutande via datorn. Datorn utgör också en stor del av mitt sociala liv via sociala medier såväl som chattklienter. Internet är för mig ett utmärkt verktyg för att mätta mitt behov av att diskutera de många idéer jag har samt att ta del av andras. Som kulturintresserad är det ett utmärkt sätt för mig att ständigt hitta ny kultur. Det är också ett utmärkt sätt att hålla kontakten med det kontaktnät jag har som är utspritt över avstånd jag inte kan resa särskilt ofta.

Mina tankar och funderingar kring kursen

Att jag påverkas av internet är inte svårt att förstå, då jag lever ett liv där internet är en väldigt inkorporerad del. Som jag sa i första stycket har jag ett bra inifrånperspektiv på hur det påverkar mig. Men det räcker inte för mig. Jag vill veta hur internet påverkar andras liv, och hur det kan komma att påverka andras liv. Jag vill veta mer om de effekter som hänt mig som jag inte själv kan se. Här tror jag att vetenskapen kan hjälpa mig. Jag vill också lära mig mer om andra människors inställning till internet. Här tror jag att mina kurskamrater kan hjälpa mig.

Det är i mina ögon viktigt att mer pengar läggs på att kartlägga hur internet påverkar oss i livet. Det är ofrånkomligt att internet kommer att fortsätta bli en större och större del av människors liv. Det hade varit enfaldigt att begränsa forskning till att gälla livet utanför internet. Snarare bör man kompensera för den forskning som inte finns om människors relation till internet.

Nätkulturer

Jag kommer att använda den här bloggen som en del av mitt deltagande i kursen nätkulturer på Uppsala Universitet. En kurs jag har höga förväntningar på och rekommenderar andra att läsa. Alla inlägg på ämnet hamnar under taggen natkulturer. Härnäst kommer mina första uppgifter på kursen. Vi kommer även att skriva en gemensam blogg, där min huvudsakliga kursredovisning kommer att ta plats. Läs där istället.

Uppsala-Stockholmresa

Jag tänkte dela med mig av det jag varit med om under min resa till Stockholm och Uppsala, men jag är lite för distraherad för att blogga ordentligt.

Isak Gerson

Isak Gerson
Foto av Mathias Heinel

Om mig

Jag skriver egentligen på http://isakgerson.se/. Den här bloggen är tänkt som "överblivet".
Filosofi- och politikstuderande vid Lunds Universitet. Före detta student vid Katedralskolan Lund, Naturvetenskapliga programmet. Radikalliberalt kristen, fredshävdande, ekonomiskt högerorienterad, opragmatisk demokratihävdande, brinnande lobbyistisk, starkt immaterialrättskritisk, extremliberal pirat. 

Vilka rättigheter jag hävdar

Kopimi (från ”copy me”, kopiera mig). Å ena sidan ett imperativ, vars ursprung hänförts till dansande barns utrop. Å andra sidan beteckningen på en livshållning, animerad av lusten till att kopiera och kopieras.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.

Creepers och dylikt

MediaCreeper Creeper