Blasphemy day

För att fira Blasphemy Day tycker jag att alla bör se Magnus Betners "Jesus är Gay" från hans turné Ingenting är heligt:


Och till en text:
Många tror säkert att kristna tar illa upp av att Magnus Betnér berättar om Jesus som koprofag och homosexuell. Som kristen själv tycker jag det är lysande. Jag tycker det är lysande hur Magnus Betnér visar oss kärnan i Muhammedkarikatyrsfrågan genom att använda vår egen kultur mot oss.

Men vad handlar Blasphemy Day om egentligen? Det handlar inte om att det finns ett egenvärde i att nedvärdera andras religioner. Blasphemy Day handlar om att yttrandefriheten ALLTID bör värderas över religiösa lagar. Det handlar om att kämpa för de platser i världen där man låter enskilda människors religion stå ivägen för ett rättvist rättssystem, för en stabil demokrati och för fri forskning. Det handlar om att kämpa emot alla platser där information censureras på grund av påtryckningar från religiösa. Det handlar om att försöka sudda ut minsta spår av totalitär teokrati.

"Men de religiösa som känner sig förolämpade?"
Ingenstans i lagen står det att du har ett juridiskt skydd mot att känna dig förolämpad. Oavsett om du är en HBT-person, är invandrad, vegetarian, vänster eller religiös. Vad du har i rättvisa länder som Sverige är ett juridiskt skydd mot att andra medvetet förolämpar dig. Du har ett skydd mot trakasserier och personangrepp. Själv känner jag personer som känner sig förolämpade när man äter kött eller när man ifrågasätter deras politiska värderingar. Ska vi införa lagar mot det också?

Hur ser läget ut idag?
FN förbjuder religionskritik, lite luddigt syftar det dessutom på kritik mot Islam (Eftersom IOC lade fram förslaget). Jag skrev om det då det inträffade här.
Irland har en faktiskt lag mot blasfemi. Ni hörde rätt. Västlandet Irland, det bredvid England, har en lag mot kritik av religion. Det är sant. Och svenska politiker vill sno den. Källa på Irlands lag finns här. Införandet av en svensk blasfemilag finns här.
Och så är det scientologerna...
Scientologerna har ett ganska starkt rykte om sig att gång på gång gå emot demokratiska principer och inte vara rädda för att använda etiskt inkorrekta metoder i en "ändamålet helgar medlen"-anda som hade fått många fascister att förvånas.
För exempel på Scientologernas brott rekommenderar jag historien om Zenon Panousiss och information om Operation Snow White.

Muhammedkarikatyrerna, en av de mest spridda och starkaste protesterna om religiöst förtryck av åsikter och information kan ses här.

Svenska folket guillouade?

Samtidigt som DN skriver hur svenskarna bara blir mer och mer negativa till övervakning, skriver samtidigt nio internetoperatörer om hur allvarligt det är man vill att de ska granska sina kunder och vilka konsekvenser det kommer få, samtidigt som den lysande statsvetaren Henrik Oscarsson skriver om piratpartiet och deras massiva mängd förstaårsväljare.

Det här med att integritetsfrågor är en fluga, att piratpartiet är ett envalsparti och liknande attityder som vi får från de konkurrerande partierna hela tiden. Försöker riksdagspartierna måhända guilloua oss?

Vem är våldtagen?

Hittade ett äldre inlägg på bloggen paparkaka.com som tar upp en aspekt ur våldtäktslagen jag funderat länge över.

Situation ett: En kvinna blir redlöst berusad, följer med en man hem, de har sex. Inget tvång sker.

Detta är alltså en våldtäkt. Det är lagen och majoriteten överrens om (som jag uppfattat det).

Situation två (som bloggen tar upp): En kvinna blir redlöst berusad, följer med en redlöst berusad man till någons lägenhet (mannens eller kvinnans). De har sex. Inget tvång sker. BÅDA vaknar och ångrar sig. Ingen av dem var nykter nog att ta ansvar för sina handlingar.

Vem är våldtagen i detta fallet?
Båda borde ju vara offer enligt lagen. Kan båda parter vara offer? Kan båda parter vara förövare?

Till detta har jag en tredje situation att tillägga. Om man nu accepterar att man kan dricka sig så redlöst onykter att man inte kan ta ansvar för sina handlingar, och därför inte kan ta ansvar för vem man har sex med bör man betänka en tredje situation också.

Situation tre: En kvinna och en man, som båda är redlöst berusade, har sex. Inget tvång sker. Dagen efter vaknar de och EN AV DEM ångrar sig. Precis som innan var ingen av dem nykter nog att ta ansvar för sina handlingar.

Vem är våldtagen?
Är det skillnad beroende på om mannen eller kvinnan är den som anser sig våldtagen?

Väg nu in att den parten som inte anser sig våldtagen OCKSÅ var i sådant tillstånd att han uppenbarligen inte kunde kontrollera vem han hade sex med. Skillnaden var att han hade tur att hamna i säng i en situation där han inte ångrar det dagen efter.

Vill gärna ha många svar. Helst i kommentarsfältet, annars IsakGerson@gmail.com

Isak Gerson

Isak Gerson
Foto av Mathias Heinel

Om mig

Jag skriver egentligen på http://isakgerson.se/. Den här bloggen är tänkt som "överblivet".
Filosofi- och politikstuderande vid Lunds Universitet. Före detta student vid Katedralskolan Lund, Naturvetenskapliga programmet. Radikalliberalt kristen, fredshävdande, ekonomiskt högerorienterad, opragmatisk demokratihävdande, brinnande lobbyistisk, starkt immaterialrättskritisk, extremliberal pirat. 

Vilka rättigheter jag hävdar

Kopimi (från ”copy me”, kopiera mig). Å ena sidan ett imperativ, vars ursprung hänförts till dansande barns utrop. Å andra sidan beteckningen på en livshållning, animerad av lusten till att kopiera och kopieras.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.

Creepers och dylikt

MediaCreeper Creeper