Är minskad yttrandefrihet verkligen respekt?

Nu har Pakistan, som representanter för Organisation of the Islamic Conference (56 länder runt mellanöstern med allt från teokratier till muslimska monarkier), fått igenom sin resolution om förbud mot kritik av religioner. de skriver bland annat:
"Noting with concern that defamation [negativ kritik] of religions, and incitement [uppvigling] to religious hatred in general, could lead to social disharmony and violations of human rights, and alarmed at the inaction of some States to combat this burgeoning [växande] trend and the resulting discriminatory practices against adherents [anhängare] of certain religions and in this context stressing the need to effectively combat defamation of all religions and incitement to religious hatred in general and against Islam and Muslims in particular,"
Tre saker är väldigt intressanta här. Att de vill "effectively combat defamation of all religions". De vill slåss mot kritik mot religion. Inte religiösa, religion! De vill bekämpa en idé. Nästa sak är att de speciellt syftar på kritik mot "Islam and Muslims in particular". Behövs det kommentera att de riktar in sig speciellt på sin egen religion i en mellanstatlig organisation som FN? Det tredje är att de talar om att kritik av religion stör "harmonin". Detta leder mina tankar till totalitära system och deras begränsningar av kritik.

Har detta fått några reaktioner i Sverige? Redan den 29/3 nämnde jag det i förbifarten. Debatten hade inte kommit igång. Henrik Alexandersson hade skrivit om det.
Nu tas det upp i SvD Brännpunkt också av Arne Ruth och Dilsa Demirbag-Sten. Angående vilka som lämnade in resolutionen till FN (läs tidigare i inlägget) skriver de:
"Islamofascistiska regimer som lagligt stödjer stening av kvinnor, lynchning och mord på homosexuella, eliminering av oppositionella, förföljelser av minoriteter och andra religiösa grupper vill nu tillskansa sig också monopol på religiösa tolkningar."
Vidare skriver de:
"Vi är fria att säga vad vi vill så länge våra ord inte innefattar förtal och ärekränkningar mot individer eller hets mot folkgrupper. Ideologier och religioner definieras naturligtvis inte som ”folkgrupper”. Man får tycka och säga vad man vill om exempelvis kristendomen eller liberalismen."
Jag är medveten om att många vill skilja på religion och politik. Och istället för att argumentera mot den åsikten tänker jag berätta hur det faktiskt är. Resolutionen kommer från länder vars politik utgår ifrån en mindre samling människors tolkning av deras egen religion. I dessa länder är politik per definition religion. De vill alltså förbjuda kritik mot deras politiska, i talande stund totalitära, system. Detta är sanning i dessa länder redan, men de vill lagstadga ett internationellt förbud mot kritik av deras system.

Detta gör det ännu intressantare att de vill ha ett specifikt förbud mot islamkritik.

Är detta acceptabelt?

2 kommentarer:

jacobdexe sa...

Väldigt bra skrivet Isak! Det är ännu en intressant utveckling inom yttrandefrihetens område!

Praeterea Censeo Spyken Esse Delendam sa...

Man tackar. Visst är det intressant. Framför allt eftersom jag inte tror att många västerlänningar hade ställt sig bakom resolutionen. Det är väl därför den sker på mellanstatlig nivå och inte nationell nivå.

Isak Gerson

Isak Gerson
Foto av Mathias Heinel

Om mig

Jag skriver egentligen på http://isakgerson.se/. Den här bloggen är tänkt som "överblivet".
Filosofi- och politikstuderande vid Lunds Universitet. Före detta student vid Katedralskolan Lund, Naturvetenskapliga programmet. Radikalliberalt kristen, fredshävdande, ekonomiskt högerorienterad, opragmatisk demokratihävdande, brinnande lobbyistisk, starkt immaterialrättskritisk, extremliberal pirat. 

Vilka rättigheter jag hävdar

Kopimi (från ”copy me”, kopiera mig). Å ena sidan ett imperativ, vars ursprung hänförts till dansande barns utrop. Å andra sidan beteckningen på en livshållning, animerad av lusten till att kopiera och kopieras.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.

Creepers och dylikt

MediaCreeper Creeper