"En kvinna i Vaggeryd har anmält en tioåring till polisen för att barnet hade hotat med sin pappa och med att kolla upp kvinnan på nätet när hon sade till om att tioåringen skulle låta bli att spela boll utanför en sporthall, skriver Dagens Nyheter. Som jurist börjar jag undra vart förmågan att ta konflikter har tagit vägen. En femtiofemåring kvinna mäktar alltså inte med en tioårings raljerande, utan känner sig nödsakad att vända sig till polisen. Det är skrämmande på många olika sätt. Dels undrar jag vilket självförtroende som vuxen kvinnan har. Dels undrar jag när vi fick för oss att polisen är till för att ta tioåringar i örat. Dels undrar jag hur i hela friden vi kom dit att kvinnan ens tänker på brott, polis och straff när en näsvis tioåring “hotar” med pappa..."
Om mig
Jag skriver egentligen på http://isakgerson.se/. Den här bloggen är tänkt som "överblivet".
Filosofi- och politikstuderande vid Lunds Universitet. Före detta student vid Katedralskolan Lund, Naturvetenskapliga programmet. Radikalliberalt kristen, fredshävdande, ekonomiskt högerorienterad, opragmatisk demokratihävdande, brinnande lobbyistisk, starkt immaterialrättskritisk, extremliberal pirat.
Vilka rättigheter jag hävdar
Kopimi (från ”copy me”, kopiera mig). Å ena sidan ett imperativ, vars ursprung hänförts till dansande barns utrop. Å andra sidan beteckningen på en livshållning, animerad av lusten till att kopiera och kopieras.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar