Tveksam journalistelit

Vad händer när mediakåta och i övrigt bra journalister inte lyckas producera längre? När de inte längre får se sig själva på löpet för en bra artikel? De börjar med tveksam journalistik.

Det bästa exemplet på detta är Jan Guillou. Han hade en lysande jouranistisk karriär. Det började med IB-affären, och jag måste erkänna att jag beundrar honom för detta. Sägs även att Jan Guillou arbetade för rättgheter i fängelset de tio månader han tillbringade där för spioneri. Creds till Guillou.

Men nuförtiden skriver Guillou ogrundat, korkat och ojournalistiskt. Jag tänkte skriva om IPRED-affären här, men det blev för mycket. Det fristående inlägget jag skrev om det istället finns här. Dessutom finns det tvivelaktiga idéer i flera av hans verk. T.ex. bilden som målas upp av Saladin i Arn, bilden av saladin som den store befriaren från väst. Inte helt olik den som målats upp av t.ex. Mao Tse Tung, Fidel Castro, Osama bin Laden, eller t.o.m. Adolf Hitler. Det läskiga var att Saladin till viss del även var sådan enligt vissa historiker.

Nästa journalist jag vill kritisera är Liza Marklund. Hon har släppt en fin samling politiska romaner nu. Vissa sägs vara baserade på verkligheten, det är dessa som blivit mest kritiserade. Vad kan man dra för paralleller av detta? Att hennes böcker inte är sanna? Att hon, precis som Guillou nuförtiden, bara lanserar sin ideologi.

Det är inte konsigt att ingen av dem, trots att de anses som en del av Sveriges populära journalistelit, skriver faktiska grundade artiklar. De har reducerat sig själva till krönikörer och romanförfattare. För det är inte sanningen de vill lansera, det är åsikter de vill lansera. Och det är rubriker de vill få. Liza Marklund har faktiskt hon också skrivit bra, men även nu en krönika, när kommer sanningen Liza?

Janne Josefsson är en sista bonus som jag vill ge mig på. Till skillnad från Liza och Jan arbetar han med grundad journalistik. Men är hans sätt korrekt? Janne har precis som Jan faktiskt syyslat med bra journalistik. Fallet Osmo Vallo som han tog upp tidigare i sin karriär t.ex.

Men det är ofta, särskilt på senare år, som han använder sig av tveksamma medel i sin journalistik. Dold kamera framför allt. Och alla vinklingar. Varför gav han sig bara på ICA i köttfrågan? Kanske för att ICA är en sådan stark svensk symbol. För jag är saäker på att Willy's såväl som Netto fuskar mycket mer än ICA.