Ändringar i svenska lagboken

Mårtensson som läst igenom regeringens nya lagförslag grundat på IPRED-direktivet har kommenterat de bästa delarna. De viktigaste ändringarna verkar ske i 53 §. Citerar lite från Mårtensson:

"I paragraf §53b inför regeringen möjlighet att lagföra någon när det gäller
"fråga om försök" eller "förbereder intrång". Detta är en betydande utvidgning av upphovsrätten. Alla och envar inser att det kommer att uppstå gränsdragningsproblem. Så som det är nu krävs ett fullbordat brott. [...]

Enligt § 53c räcker det att upphovsrättsinnehavaren visar "sannolika skäl" för att någon gjort intrång för att man ska få tillgång till IP numret.

Enligt underpunkten 1 i denna paragraf kan upphovsrättsinnehvararen få tillgång till IP numret till den som medverkar till "brottet". Även här talar vi om att lagen är otydlig. Den öppnar möjligheter till till att en stor mängd aktörers identitet kan efterforskas. Innan en praxis är fastlagd finns det risker för ett rent vilda västern. [...]

I § 53 f sägs det att den som en har fått sitt IP nummer utlämnat av till exempel ett webhotell eller en nätleverantör ska få veta det tidigast en månad efter det att upphovsrättsinnehavaren fick uppgiften. Redan här skapas ett underläge för den enskilde. Lika rätt inför lagen avskaffas här. Det är illa.

I § 53g inskränker man den enskildes rättigheter enligt personuppgiftslagen.
Vilka konsekvenser det får i praktiken kräver en längre utredning."


§ 53 b och § 53 c § öppnar för väldiga otydligheter tycker jag. Ska man bli dömd för att surfa på TPB? Eller hur förbereder man intrång? Att en lag öppnar för att man ska bli dömd för att det kan bevisas att man "sannolikt" har begått ett brott känns korkat, särskilt i sådana här fall. En annan otydlighet är vilka "medhjärparna" är. Lagen kan tolkas så att man kan inkludera alla från seeden till trackern, t.o.m. MSN skulle med lätthet kunna rymma inom gränserna för lagen.

§ 53 f är bara ehwtf tycker jag? Ska advokaterna hinna lägga upp sin åtal och begära husrannsakan innan den åtalade hinner förbereda sig? § 53 g är bara onödigt. Den handlar om att ytterligare kapa PUL.

SvD har nyligen skrivit en artikel om konsekvenserna, vid namnet "Säkerhetsexpert: Ipred gör skivbolagen till privatpoliser" där säkerhetsexperten André Rickardson talar om hur IPRED tillåter företag att genomföra "privata husrannsakan". Nu behöver de inte anställa torpeder längre... André själv säger också:
"– Det som polisen inte får, får IFPI och Antipiratbyrån göra. Jag undrar om politikerna vet vad de egentligen röstar igenom här."

Johan Linander (c) säger som svar:
– Vi ser att det finns flera typer av bevis, till exempel kan man använda sig av vittnen.

Problemet är bara, var ska du få dem ifrån? Hur många vittnen kan finnas vid fildelning?
Praeterea censeo Spyken esse delendam

Inga kommentarer:

Isak Gerson

Isak Gerson
Foto av Mathias Heinel

Om mig

Jag skriver egentligen på http://isakgerson.se/. Den här bloggen är tänkt som "överblivet".
Filosofi- och politikstuderande vid Lunds Universitet. Före detta student vid Katedralskolan Lund, Naturvetenskapliga programmet. Radikalliberalt kristen, fredshävdande, ekonomiskt högerorienterad, opragmatisk demokratihävdande, brinnande lobbyistisk, starkt immaterialrättskritisk, extremliberal pirat. 

Vilka rättigheter jag hävdar

Kopimi (från ”copy me”, kopiera mig). Å ena sidan ett imperativ, vars ursprung hänförts till dansande barns utrop. Å andra sidan beteckningen på en livshållning, animerad av lusten till att kopiera och kopieras.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.

Creepers och dylikt

MediaCreeper Creeper