Deskriptiv etik för faunans individer

Som det kanske märks är det dags för ett moralfilosofiskt, eller kanske existentiellt inlägg. Men hur långt är det egentligen mellan filosofi och politik?
Vad driver människor? De som hävdar att människan kan tänka altruistiskt eller universalistiskt hävdar jag har fel. Människan är i grund och botten alltid egoistisk. Jag vill hävda att alla handlingar en människa utför är egoistiskt planerade. Vi kan lura oss att tro att vi utför en handling för andra, men det är egentligen bara för oss själva. Kanske vill vi se bättre ut i andras ögon. Kanske förväntar vi oss att få en gentjäst.

Vad är gott? Vad är ont?
Gott och ont kan enligt mig definieras på två sätt.
Gruppmoral: Alla vill vi passa in i en gemenskap. För vi vet att vi tjänar på det. Och för att vara del i ett samhälle måste oftast någon typ av regeletik förekomma. Annars blir man utesluten. Detta är ingen egentlig etik, det är bara etik vi lärt oss att följa för att kunna vara en del av gruppen. Det som anses gott inom gruppen anses inte nödvändigtvis gott enligt varken egoistiska eller altruistiska mått mätt, men vi får oss själva ofta att tro det för att inte tvingas lämna gruppen. Dessa grupper kan vara allt från vänskapen mellan två människor till FN.
Individmoral: Här kan gott definieras som det vi själva tjänar på. Eftersom vi oftast tjänar på att vara delaktig i gruppen är gruppmoralen oftast god enligt individmoralens måttstock också.

När utför vi handlingar som andra människor tjänar på?
Som sagt innan. När vi själva i slutändan förväntas tjäna på det. Som sagt innan kommer oftast självnyttan i form av gentjänster. Hjälper vi andra hjälper dom oss. För många människor har detta blivit en reflex som i vardagligt tal brukar omnämnas som samvetet. Att samvetet är uppbyggt på grund av altruism är en illusion. Samvetet är ett medvetet tankemönster som har växt fram på grund av människans oerhörde sinne för mutualism.

Vad har vi gemensamt med djuren?
Egentligen allt. Vi fungerar som djur. Vi styrs av våra rädslor, precis som djuren. Vi är rädda för att dö och må dålig, och därför gör vi vad vi kan för att överleva och leva ett så bra liv som möjligt.

Vad skiljer oss från djuren?
Att vi är smartare. Vi vet att ett djur - läs 'en människa' - inte klarar sig bäst på egen hand. Vi vet att vi tjänar på att bygga upp mutualistiska samhällen. Vi vet att vi tjänar på att hjälpa varandra. Vi vet att grupper gynnar individen. Det är också detta som skiljer smartare människor från dummare. Förmågan att inse att samhället är till för att hjälpa dem, till priset att de använder samhället för att hjälpa varandra.

Inga kommentarer:

Isak Gerson

Isak Gerson
Foto av Mathias Heinel

Om mig

Jag skriver egentligen på http://isakgerson.se/. Den här bloggen är tänkt som "överblivet".
Filosofi- och politikstuderande vid Lunds Universitet. Före detta student vid Katedralskolan Lund, Naturvetenskapliga programmet. Radikalliberalt kristen, fredshävdande, ekonomiskt högerorienterad, opragmatisk demokratihävdande, brinnande lobbyistisk, starkt immaterialrättskritisk, extremliberal pirat. 

Vilka rättigheter jag hävdar

Kopimi (från ”copy me”, kopiera mig). Å ena sidan ett imperativ, vars ursprung hänförts till dansande barns utrop. Å andra sidan beteckningen på en livshållning, animerad av lusten till att kopiera och kopieras.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.

Creepers och dylikt

MediaCreeper Creeper