1. Om du vill belysa ett problem kan du hitta på ett liknande problem som är större, men egentligen inte är ett problem.
Ex: Du vill belysa att unga kvinnor är utsatta. Då kan du t.ex. hitta på att unga kvinnor blir "sexutsatta" när man talar med dem om sex. Ett exempel är SvD:s artikel "6 av 10 unga tjejer sexutsatta på nätet" där man konstaterar att:
"I kategorin tjejer mellan 15 och 18 år svarade 21 procent att de någon gång varit med om att en person försökt få dem att prata om sex på nätet, trots att de själva inte ville. 41 procent hade varit med om det flera gånger. "Hur många av dessa känner sig, eller är (om definition finns), sexutsatta? Jag själv skulle gärna se en undersökning som berättar hur många "tjejer mellan 15 och 18 år" som varit med om att någon försökt prata politik med dem, trots att de själva inte vill. Jag känner nämligen många som blir mer störda av det. Det är sånt som händer, ibland passar inte samtalsämnet.
2. Dra snabba slutsatser som passar med folks fördomar.
Ex: När man drar slutsatser att anonyma sexuella förslag till unga kommer från unga, citerar:
"2005 undersökte Brottsförebyggande rådet, Brå, ”vuxnas sexuella kontakter med barn via internet” och ställde då enkätfrågan: Har någon person som du inte känner och som du tror eller vet är vuxen kontaktat dig via internet med sexuella förslag de senaste tolv månaderna? Omkring 40 procent svarade ja."Det råkar förefalla sig så, att internet är väldigt anonymt. Det råkar också förefalla sig så, att unga flickor får lära sig att sexuella förslag på internet per definition kommer från vuxna män. I skolan, och ofta i hemmet.
3. Bonuspoäng genereras om du föreslår extrema åtgärder till "problemet" du hittat på.
Ex:
"För ett par veckor sedan kallade han till sig representanter från flera internet- och telefonoperatörer. Ambitionen var att hitta vägar för att säkra barnens tillvaro på nätet."Internetoperatörer griper in för lagens skull. Så som jag ser det sker det oftast och enklast genom censur. Att helt enkelt blockera ett större antal sidor. Vilka sidor man ska blockera är oklart då sexuell kontakt ofta sker i vanliga kontaktforum, communities och chattklienter.
Vad är skillnaden mellan sexuella förslag på internet och på riktigt? Att datorer alltid har minst ett sätt att stänga av sig själva eller den process man sysslar med. Alltså kan jag inte se en hotbild mot unga människor på internet. Vad är det då som gör att unga människor känner sig pressade på internet? Vägrar man inse att det är yttre faktorer som statsapparaten inte kan åtgärda? Såsom dålig uppfostran, dåligt självförtroende, ett behov av att göra andra tillfreds. Är det ett bättre alternativ att censurera än att erkänna att annat är fel?
Läs mer på Opassande, Polymeriska Tankar och SvD.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar