Storbritannien är en av de västerländska länder som har sämst personlig integritet. Välkänt.
The Home Office vill starta en databas som har koll på i stort sett all elektronisk kommunikation i landet. Hemskt, men föga förvånande.
Denna databas förväntas kosta cirka tolv miljarder pund. Mycket pengar. Idén är därför uppe om att låta ett privat bolag sköta hanteringen av datalagringen och bevarandet av informationen. Ja, ni läste rätt. Av alla integritetskränkande misstag britterna har gjort tror jag det här hade blivit bland de värsta. Frågan om ändamålsglidning och felhantering av uppgifter är en sak när informationen sköts av offentliga myndigheter. Men när det dessutom sköts av en vinstdrivande organisation?
Gammalmedia: IDG, The Guardian.
Henrik Alexandersson rapporterar också.
Har ej kollat källor ordentligt, men det här blogginlägget verkar välgrundat. Bloggaren visar på att fildelning lönar sig.
Magnus Andersson skriver om Lazio, samtidigt som Badlands Hyena spinner vidare. Dessutom ryktas det att frågan kan dyka upp i Kvällsposten och Sydsvenskan. Skulle vara bra om även papperstidningar tar upp sådant här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
Jag skriver egentligen på http://isakgerson.se/. Den här bloggen är tänkt som "överblivet".
Filosofi- och politikstuderande vid Lunds Universitet. Före detta student vid Katedralskolan Lund, Naturvetenskapliga programmet. Radikalliberalt kristen, fredshävdande, ekonomiskt högerorienterad, opragmatisk demokratihävdande, brinnande lobbyistisk, starkt immaterialrättskritisk, extremliberal pirat.
Filosofi- och politikstuderande vid Lunds Universitet. Före detta student vid Katedralskolan Lund, Naturvetenskapliga programmet. Radikalliberalt kristen, fredshävdande, ekonomiskt högerorienterad, opragmatisk demokratihävdande, brinnande lobbyistisk, starkt immaterialrättskritisk, extremliberal pirat.
Vilka rättigheter jag hävdar
Kopimi (från ”copy me”, kopiera mig). Å ena sidan ett imperativ, vars ursprung hänförts till dansande barns utrop. Å andra sidan beteckningen på en livshållning, animerad av lusten till att kopiera och kopieras.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.
Bloggarkiv
-
▼
2009
(261)
-
▼
januari
(31)
- Uppdateringar
- "Konstfackseleven borde klippa sig och skaffa sig ...
- Goda nyheter från opassande
- Pedonoja vs. demokrati
- Problemet stavas vänstern
- Läs inte detta om du är minderårig
- Diverse
- Länkar
- Sharing is Caring
- Pirate Bay-tjafs igen
- "Problemet stavas Hamas"
- Statistik...
- Aftonbladets stora bloggpriser
- Hybris i internationell organisation
- Tre texter
- Omtvistad ockupation
- Jante är en man - En sann historia
- Respekt och antisemitiska idéer
- Första uttalande i Israel-Palestinakonflikten
- Replik hos Sydsvenskan
- Dagens skratt
- Kommersiellt sex, en svår fråga att vara PK i.
- Seriösa politiker
- Nyheter från HAX
- Slutlig rättelse
- Rättelse
- Britter och deras misstag
- Pizzeria Lazio
- Klimatshit
- Nyheter:
- Deskriptiv etik för faunans individer
-
▼
januari
(31)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar